Kastreringar och vårbad

Ja nu är både Tello och Pixie kastrerade och det känns bara bra. Tello var ju oerhört hanig i slutet och vare sig jag eller tjejerna pallade med hans intensiva uppvaktning. Tyvärr gick inte kastreringen som väntat, det ena såret slöt sig inte utan blev större och varigt, så Tello har fått gå med tratt på sig i över tre veckor och dessutom ätit en kur antibiotika och fått antibiotikasalva på såret två gånger om dagen. Nu är dock kuren avslutad och kvar är bara en liten sårskorpa, i övrigt ser allt jättefint ut. Tratten åkte av igår och då fick det även bli ett välbehövligt bad för gossen. Han har varit extremt fet och äcklig i pälsen i slutet av sin fertila period och efter ett par veckor med tratt såg han inte direkt fräschare ut, så det fick bli ett hopp i badet. Testade att föna honom torr och det gick banne mig utan större problem. Lite läskigt var det ju men samtidigt skönt, så vi fönade och kammade i minst en halvtimme. Nu är han toppenfin i pälsen! Tyvärr syns det ju inte riktigt på bilden ovan, men ni som har sett Tello i hans "skiviga" period ser nog en viss skillnad trots allt. ;)

Pixie har ju också kastrerats men för hennes del är det tratt som gäller ett tag till. Såret ser i alla fall jättefint ut så vi ska väl slippa extra kostnader och procedurer där hoppas jag. Hon är inte direkt lycklig över att behöva ha tratt på sig, men det funkar trots allt bra. Jag hade egentligen funderat på att ta ytterligare en kull på henne men med en hane med ett riktigt starkt huvud, men som kattungemarknaden ser ut idag så valde jag att kastrera henne istället. Hon har en lång fin kropp med riktigt bra päls och en lång svans. Huvudmässigt så saknas det dock lite även om hon har en stark haka. Så mitt val blev helt enkelt att låta henne bli kastrat och gå vidare på Ginny och Molly som håller ihop bättre rent tekniskt.

Kattungarna mår toppen och studsar runt här hemma större delen av tiden. Två är bokade nu och vi har haft två andra intressenter som varit här och tittat men tyvärr klickade det inte riktigt där. Vi får väl se när de tre kvarvarande hittar sina rätta hem, någon gång lär det väl bli trots allt. De är ju faktiskt inte flyttfärdiga förrän om nästan en månad.

11 veckor

Så har 11 veckorsdagen kommit och gått.. Det känns ju som om det var ett par veckor sedan de små föddes, men deras framfart här hemma talar tydligt om motsatsen. ;)
Nu är i alla fall Jitterbug bokad och jag tror att det blir kanon för henne. Har fått ett par till förfrågningar idag men det återstår att se om det blir något av det. Det känns dock skönt att det över huvud taget ramlar in förfrågningar när det har stått stilla ett litet tag.
Vi njuter i alla fall av de små så länge de nu stannar!

Intressenter som inte dyker upp

Ja, så verkar det ha hänt ytterligare en gång... Kattungeintressenter som hör av sig, oftast faktiskt via telefon konstigt nog, och vi bestämmer en tid när de ska komma och titta. Dyker någon upp? Svar: Nej. Hör de av sig och säger att de inte kan komma? Svar: Nej.
Så sitter man där som ett fån och väntar på någon som inte kommer.

Det har inträffat tre gånger med den här kullen, senaste gången nu ikväll och jag blir lika irriterad varje gång. Fick ett telefonsamtal vid 17.30 ca och det bestämdes att de skulle komma och titta vid 20 ikväll, men det har fortfarande inte dykt upp någon intressent och telefonen är helt tyst.

Jag förstår inte vad som är så svårt eller jobbigt med att slå en signal och säga att tyvärr, vi har ändrat oss eller vi kan inte komma? Det är ju inte direkt så att jag har en affär som är öppen för besök mellan vissa tider, utan jag är en privatperson som föder upp katter som min hobby och jag tar emot besök på min fritid. Är det bara jag som är uppfostrad till att man hör av sig när man bestämt träff men inte kan komma? I min värld hör det till god ton, men tydligen är det inte så i allas världar.

Visst, det kan dyka upp saker och inträffa händelser som gör att man helt enkelt inte kan komma och inte heller har någon möjlighet att ringa, men det är ganska sällan fallet vid de här tillfällena. Visst finns det exempel på fall där de faktiskt hör av sig senare och ber om ursäkt, jag har ett sådant fall där de köpte en av våra kattungar, ett kanonhem och jag är hur nöjd som helst med att katten hamnade där, men oftast hör man aldrig av personerna igen.

Var bara tvungen att gnälla av mig lite...

Bus och gos

Ja nu är ju julen bortplockad och granen är skickad till soptippen. ;) Nästa år blir det antingen en riktig gran eller en ny plastgran som får inköpas. Den tidigare plastgranen har varit med i ett antal år nu och med ett flertal kattungekullar som har haft den som klätterträd så hade den gjort sitt.

Kattungarna tillbringar fortfarande den mesta av sin vakna tid med att hitta på rackartyg. De busar för fullt och är sällan stilla mer än ett par sekunder i taget. Nu börjar de dock komma över den värsta busfasen, som jag tycker är mellan v. 7-10, då de inte har tid att gosa ens och flertalet är riktiga myskatter när de anser att de har tid över.

Jumpin' Jive, eller Smocky (Tjocksmocken) eller Blondie som han också kallas, - kärt barn har många namn ja - är fortfarande störst i kullen. Han har en riktigt härlig kropp med längder, höjd och en väldigt trevlig bredd all over. Huvudet är klart bättre än både mammas och pappas, vilket jag är mer än nöjd med, och håller ihop rätt så bra. Visst hade jag önskat en aning mer höjd i huvudet och kanske ngt större öron med lite mer tofsar och kanske liiite mer haka, men det funkar rätt bra som det är trots allt. Man är ju som sagt aldrig nöjd och det kan alltid läggas till lite till av det mesta. ;) Han har dock ett underbart temperament och är både en envis tuffing och en gosig myskille som stryker sig mot ens ben och slänger sig på marken för att man ska mysa med honom. Både Mårten och jag är ganska frestade att behålla honom, men jag hoppas att det ska dyka upp ett perfekt hem för honom också så småningom.

Jimmy Mack har ju hela tiden varit väldigt lagom, både till utseendet och till sättet, och inte varit speciellt intresserad av att gosa. Visst har han haft ordentlig fart och busat precis lika mycket som de andra, men han har också kunnat sitta och titta och filosofera lite. Den senaste veckan har han dock börjat uppskatta att bli klappad och gosad med. Han håller fortfarande ihop väldigt bra rent tekniskt och har kanske den allra bästa helheten i kullen. Hans haka kunde dock varit ngt starkare och lite mer höjd i huvudet (som med ungefär alla katter jag har sett och träffat.. .;)) men annars så är han rätt fin faktiskt. Han har den bästa profilen i kullen och en härlig kropp.

Johnny B. Goode är väl fortfarande bortbytingen i kullen. ;) Fast han börjar så smått hänga ihop lite bättre. Han har ju en lååång kropp med höööga ben, men det ser inte fullt så lustigt ut längre och han ser inte ut som Bambi på hal is längre. ;) Hans pälskvalitet är helt underbar även om han ju inte har mkt till underull för tillfället, vilket ju också bidrar till att han ser lite rolig ut. Hans ögon är lite djupliggande tyvärr, vilket inte bör bli något problem men det gör att han ser lite väl ledsen och trött ut. Öronen behöver jag knappast kommentera.. ;) De är inte i min smak kan jag väl uttrycka det enkelt, men de börjar så smått se något bättre ut. Johnny är annars den med mest fart i. Han är sällan stilla och det är t.o.m. svårt att fånga in honom ibland eftersom han studsar runt som en gummiboll. Men han har precis som Jimmy börjat inse det trevliga i att vara stilla korta stunder och mysa, men det tar nog någon vecka till innan han har ro i kroppen för att verkligen ligga still i famnen längre än 10 sekunder. ;)

Jazz Lips är den av tjejerna som har den bästa looken och kroppen. Hon är väldigt högbent och lång i kroppen, vilket iof alla ungarna är men vissa har ytterligare lite extra, och har en fin bredd och tyngd. Huvudet är långt och är väl ok, även om hon har fått mammas profil som har en liten bump längst ned. Öronen är ju stora och har små tofsar men man ser tydligt att hon går på de danska linjerna vad gäller formen. Det finns otaliga katter i de linjerna som har dessa svängda öron (konstigt nog är det många som har höga titlar och multipla BIS-vinster) men jag gillar inte det alls. Jag tror dock inte att hon får mammas skruvade öron, utan det stannar nog vid den svängda formen. Jazz har också oerhört mycket bus i kroppen numera, men hon spinner lätt när hon blir klappad och visst kan hon mysa massor när hon är lite trött. Hon är dessutom tvättmaskinen i kullen - hon är oerhört förtjust i att tvätta en så fort hon får tillfälle. En go' tjej!

Slutligen har vi ju sockertoppen Jitterbug Joy som verkligen är en liten docka. Hon har overall rätt bra kvaliteter. En fin kropp med längder och god massa och ett huvud som egentligen bara skulle haft en aaaaning bättre profil. Hon har en liten dipp i profilen om man känner på den, men förhoppningsvis växer den bort. Hon har en finfin haka och helt ok höjd i huvudet även om hon inte direkt är jättehög. Fina sidolinjer och ok bredd i huvudet. Öronen är rätt så stora och jag tycker att formen är helt ok, ett litet plus för minitofsar. Ögonen däremot är väl aningen dominanta i formen, även om de faktiskt är något bättre när hon är avslappnad. Vid fotografering spärrar hon alltid upp ögonen lite extra eftersom hon ser både kameran och ev. vippa eller liknande som världens byte. Men hon är fantastiskt söt och har en underbar personlighet. Väldigt framåt och social och spinner och trampar så fort man rör vid henne. Hon brukar komma springande för att gosa och växlar mellan att buffa, trampa och slänga sig på sidan för att man ska komma åt att klia på magen. Kvittrar mycket och ofta.

Sammanfattningsvis är jag nöjd med kullen både till utseende (även om det så klart finns detaljer som jag vill ändra på) och till temperamentet. De har alla härliga kroppar med längder och fin massa och benstomme. Pälsarna lovar gott inför framtiden med långa täckhår i massor och flertalet har dessutom redan lite underull. Så varför är då ingen bokad kanske någon undrar? Jaa, säg det... Det har varit en hel del intresse, ffa från uppfödare både i Sverige och utomlands, men i ett par fall har jag backat och i de andra fallen har det av olika anledningar inte blivit något av det hela. Sällskapsköpare har det inte varit så gott om, i alla fall ingen som vill betala vad en renrasig katt kostar. Det känns ju onekligen rätt trist och en aning småstressande att sitta med fem obokade kattungar som är 10 veckor, men samtidigt så är det minst 6 veckor kvar innan de är färdiga för flytt. Förhoppningsvis dyker rätt hem upp till de här ulltussarna också, även om det tar lite extra tid. Jag kan dock säga att det är stor skillnad på intresset nu mot vad det var för ca 2-3 år sedan. Då jag hade min E-kull t.ex. hade jag kunnat sälja alla kattungarna ett par gånger om, ffa till sällskapsköpare, men nu är det helt klart trögt och mättat på marknaden.

Nåja, vi har i alla fall förmånen att njuta av de små och förhoppningsvis kommer vi att få dela med oss av den förmånen till andra framöver.

Jag gjorde ett försök att fånga hela kullen på samma bild tidigare idag och ni ser resultatet ovan. ;) Jazzy hade inte direkt tid att sitta där och titta på min fåniga vippa så hon fastnade bara på en av bilderna. Jitterbug ville mest fånga bytet, vilket ni ser på hennes klapprande tänder. Öronplaceringen och ögonen kommer väl kanske inte riktigt till sin rätt här, men ni får ha i minnet att jag var tvungen att använda vippa för att fånga deras uppmärksamhet. ;)

Granen..

.. ja den står fortfarande upp och har faktiskt inte varit i golvet en enda gång! Det blev förresten det säkra kortet, dvs vår skamfilade plastgran, och det känns rätt klokt så här i efterhand. Småttingarna har haft skoj med granen som vanligt och den nedersta halvmetern är kanske inte fullt så vacker som den var när pyntet precis hade hängts upp, men vi är vana. Inte fullt lika mycket klättrande som tidigare år även om nog alla fem har varit en bit upp. Jitterbug är väl den enda som verkligen har klättrat runt som om det vore ett riktigt träd.

I övrigt har julen varit härlig för både två- och fyrbenta och vi ser fram emot en fin fortsättning och en trevlig nyårsfest hemma hos Lilas nya betjänter.

Så gick ytterligare en vecka

Kattungarna blir 6 veckor idag. Inte klokt hur tiden rusar iväg och snart är det julafton dessutom. På fredag blir det den sista shoppingen av både julklappar och mat och på lördag dyker våra julgäster upp. Funderar så smått på att ev. köpa en riktig gran i år, men jag misstänker att det är att utmana ödet lite extra. Eftersom vi haft kattungar nästan varje jul i rätt många år nu så har vi haft plastgran för att göra det lite tråkigare att leka i den. Ett år hade vi i och för sig en riktig gran, men det var ingen hit alls med två vilda kattungar som förstörde den totalt. Jag tror jag dammsög upp barr i ett halvår efteråt. Men kanske att vi ska våga oss på en riktig gran igen ändå. Jag inser ju hur korkat det är att ens tänka tanken med fem huliganer i huset, så jag tror jag får fundera lite till. ;) På fredag ska granen i alla fall upp, sedan får vi väl se då om det blir den gamla vanliga, demolerade plastgranen eller en ny kungsgran.

Kattungarna växer och frodas och de har numera tillgång till hela lägenheten, även om de föredrar att hålla sig i vardagsrummet och sovrummet. Jag hade inte riktigt tänkt mig att de skulle få så stort utrymme så tidigt, men det var inte mycket att göra åt det när de hoppade över inhägnaden gång på gång. Än så länge sköter de toalådan hur bra som helst och det är ju egentligen den biten som är det jobbiga med att ha de små på ett större utrymme.

Inte direkt nöjd med dagens foton tyvärr. Knappt något dagsljus över huvud taget och så tillbaka till den gamla trista kameran. :( Inga samarbetsvilliga kattungar heller för den delen. Lyckas man få en bild som är hyfsat skarp så ser kattungen ut som hej kom och hjälp mig. Får man däremot en bild där ungen ser normal ut så är den oftast så suddig så den är bortom all räddning. Inte kul alls.. Bilderna den här veckan blev kassa både vad gäller bildkvalitet och hur bebisarna ser ut, men nu får det vara som det är helt enkelt.

Tello pappa - återigen ;)

Ja igår födde mamma Klara fyra småttingar hos S*Isprinsessans, två röda pojkar och två paddflickor blev resultatet. Allt verkar ha gått bra och nu väntar jag spänt på bilder på de små. :)

5 veckor

Den senaste veckan har rusat iväg med lite olika aktiviteter inplanerade, bl.a. färgseminarium i Helsingborg i lördags. Det var ett väldigt intressant och trevligt föredrag och jag ser verkligen fram emot någon slags uppföljning någon gång nästa år, men först blir det ett standardseminarium i början av mars. Det känns som om det kan bli ett bra år för NU och skogisen. :)

Min myskille Jumpin' Jive

Idag blir småttingarna 5 veckor och jag har ägnat en bit av dagen till att fota kattungar. Vissa var urlätta att fotografera, bl.a. Jimmy och Jitterbug som mest satt snyggt och poserade, medan andra var bra mycket värre. Jag tror jag tog närmare 300 bilder på bara Johnny idag och resultatet var ändå totalt värdelöst, trots att jag fick använda mig av blixten till de flesta av bilderna eftersom det annars bara blev blurr. Han ser inte klok ut på en enda av bilderna... :( Det var bara bus, bus, bus som gällde och jag misstänker att han brås på Drakborgen-linjen till sättet. ;) Man ser iaf hans lååånga höga ben på den här bilden...

Tello pappa igen!

I torsdags föddes det fem små underverk hos S*Vindelälvans och Tello är den stolte fadern. Duktig mamma är CH S*Sannafjället's Karisma. Gå gärna in och kika på bebisarna! :)

Mor och dotter

Ja, det är skoj med systemkamera! ;)

Kamera till låns

Japp, igår lekte jag lite med den Nikon d50 som jag fått låna av snälla Malin. Tack fantastiska Malign! :) Har noll tålamod att läsa på utan testar oftast hej vilt tills det blir som jag vill. Testade en hel del olika inställningar, men tro inte att jag vet vilken/vilka som gav bäst resultat. ;) Jag får helt klart leka lite mer kontrollerat en annan dag. Ett par smakprov delar jag iaf med mig av.

Johnny B. Goode

Buspojkarna Jimmy Mack och Johnny B.Goode

Trötta myspojken Jumpin' Jive (vars ögon ÄR lika stora ;))
Sötaste pralinen Jitterbug Joy

Jimmy Mack

Tjejhögen - fr.v. Jazz Lips och Jitterbug Joy

De intensivaste ögonen vi har här hemma...

Redan 3 veckor

Tiden rusar iväg känns det som. Visserligen lär de bo hemma i ca 13 veckor till, men innan man vet ordet av så har de veckorna också gått. De är underbara att sitta och titta på nu och idag tänkte jag fixa till en liten hage så att de kan gå runt lite mer. Alla fem är mysiga och söta på sitt sätt men en hjärtekatt är helt klart Jumpin' - vilken goskille!

Jumpin' ser dock lite rolig ut med allt sitt vita och all päls i och kring huvudet, dessutom hjälper det ju inte upp saken att han har eyliner kring ena ögat och inte kring det andra. Trästockar till ben och en fortfarande rätt rund mage, vilket gör att han ser lite kort ut i kroppen och i benen på bilderna, man måste känna på honom.

Jazz Lips är väl tjejen med mest 'go' i sig. Hon är fortfarande väldigt alert och har koll på det mesta verkar det som. Hon pinnar iväg på sina små ben fort, fort och piper högt när hon hör att man kommer fram till bolådan. En kopia av sin mamma men med mönster och dessutom tekniskt sett något starkare.

Jimmy Mack är en ljuvlig liten kille som väl har det mesta på plats. Han känns dock lite anonym, men det är väl mest för att han är rätt nöjd med sin tillvaro och just att det mesta sitter där det
ska rent tekniskt utan att något direkt sticker ut. Han vinner dock mer för var dag.

Jitterbug Joy är också rätt lik sin mamma men helt klart starkare tekniskt. Hon har också det mesta på plats, även om jag nog gillar Jazz Lips ben något bättre, men den här veckan kom hon inte riktigt till sin rätt på fotona. En framåt tjej som sticker ut tack vare sin färgfördelning.

Johnny är väl bortbytingen i kullen känns det som. ;) Han har en helt annan look än sina syskon, vilket till största delen har med hans färg att göra. Det blir alltid lite grymmare look när de inte har vitt i ansiktet tycker jag. Han har dock en grym look oavsett färg och huvud och kropp hänger ihop fint i alla delar, även om kroppen kanske sticker ut en aning med en mycket bra längd. Tyvärr ser han ofta lite konstig ut på bilderna eftersom han är halvsovande, allt för att få honom att vara stilla i ett par sekunder.

Jimmy, Jitterbug, Jumpin', Johnny och mosad Jazz

Helgbestyr

Japp, idag blir det städning och så ska jag alldeles strax ge mig ut på stan och fixa en del ärenden. Imorgon är det inflyttningsfest hos Mårtens bror, men ikväll blir det nog en hemmakväll för min del tror jag.

Så trött på det gråa, mörka, tråkiga vädret vi har här i Skåne nu. :( Det känns som om det aldrig blir ljust under dagen och energin är konstant låg. Tur att jag har en levande tv att titta på som piggar upp. :) Det börjar röra på sig mer och mer i bolådan och även om de fortfarande kravlar runt på väldigt ostadiga ben så är det ett par som ibland klarar av att komma upp på alla fyra benen en kort stund. Jag förstår att det är lite svårt för vissa eftersom magen tar emot. ;)

Jimmy Mack som inte alls är så illa...

Ljuvliga Jitterbug Joy

Kraftpaketet och charmören Jumpin' Jive

Jimmy Mack tillsammans med 'farbror' August

Jag gjorde försöka att fota de andra två också men resultatet blev en katastrof. Ljuset är som sagt inte direkt bra och därför är kvaliteten på bilderna som den är, men när de små vrider på huvudet konstant eller bara kryper in i kameran så gör det inte saken lättare. Tjoho vad jag ser fram emot tisdagens fotosession... ;)

Hjärterum

Så här ser det ut i bolådan större delen av tiden numera. Smilla lämnar knappt lådan för att äta och gå på toalådan och ligger nästan alltid kvar när de andra mammorna tar ledigt. Det är härligt att se en sådan harmonisk grupp och bebisarna blir väl omhändertagna. :)

Jimmy Mack är såå trött. ZzzZzz...

Men syrran Jitterbug Joy är ännu tröttare och sussar sött hos mamma

Snart 2 veckor

Helgen har gått i en rasande fart och vi har haft trevliga gäster och det har blivit besök lite här och där. Kattungarna växer och frodas och nu har alla öppnat ögonen mer eller mindre iaf. Imorgon är det dags för veckofotograferingen och jag håller tummarna för lite ordentligt dagsljus. Har gjort lite små försök med olika inställningar på kameran idag, men inte sjutton är det något som ger ett bra resultat när ljuset är uselt. Här kommer trots det ett smakprov på Jazz Lips som nog är den som är mest alert av alla för tillfället.

1 vecka och 1 dag

Småttingarna börjar så smått bli lite mer rörliga och det händer nya små saker varje dag. Vi har inte fått äran att se några små blå ögon ännu, men det kommer ju. Lite otålig är jag dock, det blir en helt annan sak när de har öppnat ögonen. Deras personligheter börjar redan visa sig lite lätt och det ska bli spännande att se vilka filurer vi har i bolådan egentligen. Just nu är väl två av killarna mina favoriter även om de är ganska olika till sättet för tillfället. Jumpin' Jive är den stora tjockisen som älskar mat och knattrar för fullt när han ligger i mjölkbaren, men som har en otrolig stämma när han varit upplyft för länge och vill tillbaka ner till mamma. Johnny B. Goode verkar vara en cool kille som gärna ligger på rygg och tvättar tassen, inte fullt så bra röstresurser som brorsan Jumpin'. ;) Alla fem är dock mysiga och jag ser fram emot deras utveckling, både typmässigt och på personlighetsplanet.

Jumpin' Jive, Jitterbug Joy, Jimmy Mack och Jazz Lips

Jitterbug Joy hos Mollsan

Tjockisar

Det känns fortfarande oerhört trist att ha förlorat Indie, men vi försöker se framåt och glädjas åt de fem vi har kvar. Alla fem verkar må toppen och vikterna tyder också på det. De är rätt så matglada allihop, men värst är nog ändå Jumpin' Jive som så smått börjar likna en strandad val. En fördel med den stora magen är att han inte kan röra sig så snabbt som de andra, vilket gör det liite lättare att fotografera honom. ;)

Inte världens bästa bilder - vare sig bildmässigt eller med tanke på hur kattungarna ser ut, men håll till godo.

Jitterbug Joy

Jimmy Mack

Jazz Lips

Johnny B. Goode

Jumpin' Jive

Tjockisen Jumpin' Jive

En liten ängel

Igår skrev jag "vad månde bliva?" om Indie.. Det blev en liten ängel.
Han blev hastigt dålig igår kväll, bara ett kort tag efter att fotot i gårdagens blogg hade tagits, och dog ett par timmar senare. Vi gjorde allt i vår makt för att få honom att stanna hos oss men han ville till sin bror. Vår vackra, mjuka och mysiga Indie dog av lunginflammation, vilket brukar ha ett väldigt snabbt förlopp på så här små kattungar.
Det känns otroligt tungt idag men vi får försöka fokusera på Pixies kattungar och glädjas åt dessa. Vi är tacksamma för de dagar vi fick tillsammans med Indie.

Stress och lugn

Försökte ta ett par bilder i morse när solen visade sig och gav ett hyfsat dagsljus i sovrummet. De första två fick jag lov att låna en stund även om Molly sa precis vad hon tänkte, men när det var dags för kattunge tre så var måttet rågat. Molly rusade ut ur bolådan för att hämta tillbaka sin kattunge och jag la tillbaka honom i lådan, tyvärr hann inte Mollsan med i svängarna så hon såg aldrig att jag lyfte tillbaka honom. Stackars stressade mamma som gick omkring och letade efter sin försvunna bebis i säkert en halvtimme efteråt. :( Det går fint att låna hennes ungar små stunder så länge hon har full koll och bebisarna är tysta, börjar de pipa så är Molls direkt där för att rädda sina små. Instinkterna är det verkligen inget fel på. Men hon blir förhoppningsvis lugnare med tiden.

I övrigt har det varit lugnt och fint i boet idag också. Viktuppgången är som den ska och inga konstigheter har tillstött över huvud taget. Fick en mysbild på Indie nu ikväll. Det här är lugn...
Han låg i min hand under en lång stund och knattrade som en liten moped när jag kliade honom på magen. 4 dagar gammal och redan en charmknutte, vad månde bliva...

Våra småttingar

Ja Molly och Pixie har ju sex bebisar var numera, tur för mig bara att det är samma sex individer. ;) Det känns perfekt att ha två kullar som är födda så nära varandra, men jag misstänker att det har lite att göra med att det inte blev 7 kattungar i var kull... De båda mammorna sköter sin uppgift perfekt och även om de oftast ligger i bolådan båda två så turas de om att få lite fritid också. Alla bebisarna verkar må toppen och går upp fint i vikt. Det är tyst och lugnt i bolådan för det mesta, men aj vad det sparkas och skriks där ibland. ;) Framför allt ett par av killarna slåss så det ryker om det för att få den allra bästa tutten (vilken det är ändras dock hela tiden...). Jag bävar inför när de öppnar ögonen om de ska fortsätta veva med tassarna på det här viset...

Från vänster:
Johnny B. Goode, Jazz Lips, Jimmy Mack och Jitterbug Joy

Molly övervakar Pixie och ungarna

Mamma 1 och hela gänget

Mamma 2 och gänget